Skrivet av: Ewa Thalén Finné | maj 18, 2009

Därför är ”elitklasser” bra

Det har länge varit så att elever som vill gå estetisk utbildning fått göra intagningsprov – och ingen har tyckt det varit särskilt märkvärdigt. Lika lite är det särskilt konstigt att de som verkligen vill bli duktiga på matematik ska få möjlighet att få utlopp för sin förmåga. Till hösten kan elever söka in på matematikutbildning med högre tempo.

Ett annat exempel man borde titta närmare på är engelska. Många ungadomar lär sig mycket bra engelska på genom dataspel och internet. Inte minst hjälper onlinespelen till med detta – däremot hänger inte läroplanerna med och skolan får svårt att stimulera unga som redan pratar mer eller mindre flytande engelska redan på mellanstadiet.

Risken är att de med talang eller förstegskunskaper ledsnar på ämnet – det blir ju tråkigt att läsa sådant man redan kan. Skoltröttheten gör sig gällande med sämre prestationer som följd, vilket – tyvärr – är ganska naturligt. Och så kan man fråga sig varför antagningsprov enbart ska vara reserverat för dans, skådespel och sång.

Att det sedan kallas ”elitklasser” kan säkert sticka i ögonen på en del, men det borde vara innehållet – inte namnet – som är det viktiga. För övrigt finns det redan, så någon revolution är det knappast att tala om – däremot en verklighetsanpassning av politiken.

Annonser

Responses

  1. Ingen svensk ungdom är flytande på engelska såvida de inte bott i engelspråkitgt land eller är tvåspråkiga sedan födseln.

    Ta några av dina wowungdomar och öppna en låda i köket. Vad heter slickepot, visp, tårspade på engelska. Först när de kan göra samma sak inom varje domänområde där de kan ord på svenska kan man säga att någon är flytande på ett språk, lägg där sedan till tajming och skämt vilket är ytterligare en dimension.

    Att tänka och utrycka sig fritt på ett främande språk är inget man lär sig lite framför en dator. Man lär sig terminologi inom just det området och kan sedan inte glosor utanför det området. Svenska kan i regel god teknikisk engelska eller business engelska beroende på yrke, men att kalla det för flytande engelska är en direkt lögn.

    • Kalle –
      Det är en stor skillnad mellan att tala flytande engelska som utlänning och flytande engelska som modersmål. Svenska skolor och företag har använt uttrycket ”flytande engelska” för svenskar som talar engelska relativt ohindrat såpass länge att termen borde betraktas som godkänd.

      Jag håller fullständigt med om att det är hybris att tro att svenskar talar engelska lika bra som infödda engelsmän, men det tycker jag knappast att artikelförfattaren gjorde. Hon lade fram argumentet att barn med förstegskunskaper behöver en utbildning som passar deras nivå.Jag håller med om att just engelska är ett ämne där barn ligger på väldigt olika nivåer när de skall börja läsa det i skolan.

  2. Kalle, det är klart att du har en poäng i att man inte lär sig ett nytt modersmål genom datorspel – men jag tycker Alexandra är bättre ute med en mer nyanserad beskrivning.

    Och sedan är vi nog också eniga om att det är skillnad på fackspråk och att kunna ett språk. Tror nog att de flesta svenskar har svårt att förstå både byråkratsvenska och civilingenjörssamtal.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: