Skrivet av: Ewa Thalén Finné | maj 7, 2009

Pakaf: Problemen hopar sig

Problemen med talibaner i Pakistan och Afghanistan fortsätter att eskalera. Redan nu kontrollerar talibanerna i princip alla pakistanska provinser som gränsar mot Afghanistan. Och det blir inte särskilt mycket bättre. Strider pågår hela tiden och risken för fullt inbördeskrig i Pakistan är överhängande.

För några dagar sedan rapporterades om att talibaner och pakistansk militär stridit bara ett tiotal mil från huvudstaden Islamabad.

Varför är detta intressant då? Jo, av många skäl.

För det första är Pakistan ett av få muslimska länder som tillämpar allmänna och hyffsat demokratiska val. Efter att diktatorn Musharaf avgick har det funnits hopp om en framväxande demokrati med folklig förankring. Förhoppningarna kvarstår även om utvecklingen är oroande.

För det andra har talibanernas maktfäste i Pakistan blivit en bas för terrorism och krig i Afghanistan. Talibanernas extrema tolkning av islam och nära band till Al-Qaida innebär också ett direkt hot mot de afghanska och pakistanska folkens frihet.

För det tredje är inte talibanerna främmande för att starta krig på nya fronter, det vill säga exportera terrorism till andra länder – exempelvis Irak men också till Europa.

Och för det fjärde, och värst av allt, riskerar ett fullskaligt inbördeskrig i Pakistan att mynna ut i att landets kärnvapenarsenal inte längre är under kontroll. Jag tror ingen underskattar hotet från massförstörelsevapen i terrorister och extremisters händer. 

Sverige stödjer med bistånd och militära insatser den framväxande centralmakten i Afghanistan. Genom ISAF, International Security Assistance Force, försöker vi med ett FN-mandat i grunden att hjälpa Afghanistan på vägen framåt till självständighet från extremism där mänskliga rättigheter respekteras.

I Sverige hörs ofta kritik mot att Sverige skulle delta i ett ”amerikanskt krig mot Afghanistan”, när vi i själva verket deltar i en stor internationell ansträngning att hjälpa ett land som sällan upplevt fred. Afghanistan är ett av världens fattigaste länder, att ignorera och vända problemen ryggen till kommer inte gynna någon annan än extremisterna.

Konflikten i Pakaf, som det sammanhängande området brukar förkortas i amerikanska medier, är helt avgörande i kampen för mänskliga rättigheter. Sveriges insatser är både nödvändiga och berömvärda.

Annonser

Responses

  1. Kort kommentar ang din första punkt: skulle nog säga att Indonesien är det största ”muslimska landet” som tillämpar hyfsat demokratiska val. Pakistan är mer en arme som har ett land, istället för det mer brukliga i en demokrati där ett land istället har en arme.

  2. […] nej, det är inte bara en (militärunderstödd) humanitär insats som vissa politiker använder som argument för vår militära närvaro – även om det också sker. Utan i […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: