Våld mot kvinnor i Sverige kostar samhället 3 miljarder kronor om året. Idag är det FN-dagen mot kvinnovåld. Alliansregeringen satsar 1 miljard kronor under mandatperioden för att motverka våld mot kvinnor men tyvärr ökar det anmälda våldet fortfarande, främst inom invandrargrupper - och mörkertalet är stort. Vi kan ju bara konstatera att det är en bit kvar att gå även om mycket har gjorts. Bland annat har Allians för Sverige gett inblandade myndigheter i uppgift att förbättra sin respektive hantering av ärendena, och framförallt har Polismyndigheten fått instruktioner att förbättra sitt arbete.
Exempelvis handlar det om kunskaper för att kunna hantera drabbade kvinnor på ett bra sätt. Det krävs en grundläggande förståelse för de drabbades situation vilket myndigheten arbetat och arbetar med att förbättra sig på.
Jag ser fram emot att vi fortsätter att driva dessa viktiga frågor. Det får inte vara så att grundläggande mänskliga rättigheter kränks, framförallt inte i ett välmående land som Sverige.
Kategorier: Vår politik · jämställdhet
Taggad: FN, kvinnovåld, polisen, våld mot kvinnor
I måndags kom jag tillbaks från Rwanda. Det var en spännande resa med intressanta möten med bland annat parlamentariker Rwandas parlament, ett av världens mest jämställda diton. Dessutom var det tropiska klimatet mer tilltalande än de regngråa höstsvenska. På plats berättade jag om det svenska arbetet med att öka jämställdheten på främst arbetsmarknaden.
Hem välkomnades jag av telefonkatalogtjocka handlingar som måste läsas igenom och kommenteras. Därför blir det till att återkomma med en lite mer utförlig redogörelse för min vistelse i Afrika.
Kategorier: Uncategorized
Taggad: jämställdhet, Rwanda, parlament, Afrika
Idag blev det offentliggjort att parterna på hyresmarknaden enats om en väg framåt för att förbättra förhållandena på hyresmarknaden. Bakgrunden är en anmälan från Fastighetsägarna till EG-domstolen där man hävdar att svenska kommunala bolag erhåller olagligt statsstöd. För att undvika vad som riskerat att bli en summarisk bedömning från den gemensamma domstolen har parterna och regeringen under en tid fört dialog om hur svensk lagstiftning kan förändras, samtidigt som viktiga grundbultar i nuvarande system behålls.
Jag är glad att man efter mycket hårt arbete lyckats enas kring en gemensam kompromiss, det är ett styrkebesked när organisationer och företrädare med olika intressen kan enas på detta sätt. Den nya lagstiftningen innebär också att vissa snedsitsar försvinner, exempelvis att vissa kommuner ibland använt sina allmännyttiga bostadsbolag som kassakor snarare än för att skapa bättre boendesituationer.
Även det omvända är inte heller sunt, det vill säga att kommuner skulle kunna använda skattepengar för att finansiera ett bostadsbolags förluster eller invsteringar. Båda nämnda saker begränsas och regleras nu på ett sätt som är tillfredsställande.
Läs mer på regeringens hemsida.
Kategorier: Bostadspolitik
Taggad: alliansregeringen, bostadsmarknaden, fastighetsägarna, hyresgästföreningen, Mats Odell, regeringen
Socialdemokraterna kritiserar statsminister Fredrik Reinfeldt för att inte pressa USA:s president Barack Obama tillräckligt hårt om åtaganden inför klimattoppmötet i Köpenhamn. Antingen kan vi avfärda (S)-utspelet som ren och skär populism eller så finns det en allvarlig kunskapsbrist avseende det amerikanska politiska systemet.
Möjligen är Socialdemokraterna fast i det politiska system de själva skapat här hemma i Sverige, som åtminstone i praktiken avseende politisk makt på nationell nivå saknar maktdelning. I Sverige räcker det som bekant med att ett parti eller en politisk allians vinner flest mandat i riksdagen för att sedan kunna genomföra sina vallöften, men jag har svårt att tro att ledande Socialdemokrater inte är bekanta med den maktdelningsprincip som var vägledande när den amerikanska konstitutionen skrevs. Eller?
Man kräver att Reinfeldt ska pressa Obama hårdare men vad tror man sig uppnå? Problemet ligger i det här fallet inte i Vita Huset, det är i kongressens senat motståndet är som hårdast och då borde väl rimligen (S) kräva att Reinfeldt pressar senatens ledare (eller några enskilda senatorer som det faktiskt handlar om). Som man kan förstå är inte det en gångbar väg för en utländsk regeringschef – den uppgiften faller på Obama.
Lönar det sig då inte att vara ännu tuffare mot Obama? Det beror på men knappast inom ramen för att denne ska kunna sätta ytterligare press på sina partivänner och moderata republikaner – snarare riskerar utländskt tryck att få helt motsatt effekt!
Men nu tror jag dock inte att socialdemokraterna är så okunniga om den amerikanska inrikespolitiken som deras uttalande ger sken av.
Snarare vill de också få vara med lite när media nu rapporterar utförligt om Sveriges statsministers bi- och multilaterala överläggningar med världens mäktigaste land. Kanske är de också lite oroade över Reinfeldts mycket höga förtroendesiffror hos svenska folket, men det kanske de själva skulle tänkt på vid valet av partiledare.
Kategorier: Miljöpolitik · Utrikespolitik
Taggad: sverige, socialdemokraterna, moderaterna, klimatavtal, Barack Obama, USA, Fredrik Reinfeldt, köpenhamn, förhandlingar, maktdelning
Under sin tid som statsminister gjorde sig Göran Persson knappast känd för att värna försvaret, men som anställd vid konsultföretaget JKL har han plötsligt fått (betalt för?) en annan agenda. Nyligen deltog han i ett seminarium som hölls här i riksdagen, och bakom kulisserna smög vapenindustrin och dess intresseorganisationer.
Socialdemokraterna har totalt lagt ner 60 militära förband medan moderatledda regeringar aldrig lagt ner några förband. Istället har vi kraftsamlat resurser från att utveckla egen materiel till att få mer effekt, mer krut, för pengarna. Exempelvis har förbandsverksamheten tillförts 2 miljarder kronor ur materielbudgeten.
Socialdemokraterna försöker nu, som i så många andra sammanhang, ge sken av att värna försvarsindustrin och helt uppenbart spelar detta Göran Persson och hans uppdragsgivare rakt i händerna. Men vad vill Socialdemokraterna här i riksdagen då?
Jo, man vill tillföra materielanslagen 200 miljoner kronor. Låter kanske mycket men i förhållande till att de totala försvarsmaterielanslagen är på över 10 miljarder kronor kan man knappast förvänta sig att Försvarets Materielverk plötsligt måste nyanställa särskilt många på inköpsavdelningen. I övrigt vill man omedelbart skära 1,4 miljarder på tre år från förbandsverksamheten samt 4,3 miljarder på tre år från internationella insatser. Dessutom vill de skära 1,4 miljarder på tre år från försvarets stödverksamheter utan att motivera vilka eller hur.
Men nu har jag bara nämnt ett av oppositionspartierna. Det finns ju två till där ute.
Man kan ju fråga sig vem som ska köra alla fina fordon som nu är under upphandling.
Kategorier: Uncategorized
Taggad: alliansregeringen, förband, försvarsindustri, försvarsmateriel, Göra Persson, nedskärningar, socialdemokraterna
Mona Sahlin kräver att Jan Guillou svarar henne om vad han sagt till KBG om Socialdemokraterna. När hon är klar med Guillou kanske det är dags att fråga Lars Ohly om vad Vänsterpartiet Kommunisterna rapporterade till Stasi, GRU och KBG. Tre förkortningar som borde ge kalla kårar.
Kategorier: Oppositionen
Taggad: GRU, Jan Guillou, KBG, kommunister, mona sahlin, socialdemokraterna, Stasi, vänsterpartiet
LO har nu presenterat några av sina krav inför den stundande avtalsrörelsen, och jag har ingen direkt åsikt om det. En väl fungerande lönebildning kräver att alla parter gör sitt bästa för att företräda sina medlemmar samtidigt som ansvaret för arbetsmarknaden axlas. Detta brukar de svenska parterna på arbetsmarknaden vara bra på.
Men en liten fundering, LO är ju inte direkt kända för att backa upp regeringens politik trots att deras medlemmar har fått avsevärda skattelättnader. Skatteverkets press på hushållen har generellt minskat men i synnerhet har de med låga inkomster fått högre marginaler. Det handlar om 1 000 till 1 500 kronor i månaden.
En vild gissning är att LO inte klarar att matcha Alliansregeringens insatser för låginkomsttagarna (motsvarande en extra månadslön per år), men att vi kan vara säkra på att LO likväl kommer att fortsätta kritisera oss trots att vi i praktiken höjt lönerna mer än något kollektivavtal gjort på… ja väldigt många år (förmodligen decennier).
I dagens Korseld på Svt.se och Aftonbladet.se medgav Lundby-Wedin att hon är villig att driva för såpass höga löner att jobben blir färre. Jag tror och hoppas att hon menade inom ramen för naturlig omstrukturering inom exempelvis industrin, men samtidigt ska man också ha i minnet att det knappast råder någon brist på omstruktureringstryck för industrin.
Kategorier: arbetsmarknad · skatter
Taggad: LO, jobbskatteavdrag, lönebildning, arbetsmarknadens parter, avtalsrörelse, omstrukturering